Uppsala universitet
Hoppa över länkar
In English

Linné on line arrow Matematik under Linnés tid arrow ”wår ärliga Klingenstierna” arrow Studenter

Studenter

Bland Klingenstiernas studenter finner vi många kända namn. Några var verksamma ända in på 1800-talet. Här nämns några av dem:

Ferrner, Bengt (1724 – 1802), uppehöll Strömers professur i astronomi 1756–1758, efterträdde Klingenstierna som informator till Gustaf III 1764, adlad 1766.

Leyonmarck, Gustaf Adolph (1734 – 1815), bergsråd.

Mallet, Fredric (1728–1797), en av Klingenstiernas mest hängivna studenter, sorterade Klingenstiernas manuskript med tanke på senare utgivning, professor i geometri i Uppsala. Många av de avhandlingar han var preses för är baserade på Klingenstiernas matematiska manuskript.

Melanderhielm, Daniel (1726 – 1810), hans magisteravhandling 1752 handlade om Newtons fluxionsteori, vikarierade oavlönad på Strömers astronomiprofessur från 1758 till 1761 då han köpte professuren för 15000 daler kopparmynt. Han återfick summan med ränta enligt ett riksdagsbeslut 1769. Förde i en artikel fram räknefel om månens bana i en teori av  den franske matematikern d’Alembert. I Kungliga Vetenskapsakademien håller han 1782 ett tal om matematikens nytta, i vilket han också visar sitt misshag med Linnés och hans lärjungars stora popularitet.

Daniel MelanderhielmMelanderhielms avhandling från 1752
Daniel Melanderhielm och hans magisteravhandling från 1752.

Meldercreutz, Jonas (1714–1785), antagligen inte Klingenstiernas student, men han efterträdde Klingenstierna som matematikprofessor 1750. Han lär inte ha skött ämbetet bra. Efterträdaren Fredric Mallet beskriver hans föreläsningar som ”förvirrade och ömkliga”.

Strömer, Mårten (1707–1770), årsbarn med Linné och Euler, undervisades av Klingenstierna på 1720-talet, efterträdde, på Klingenstiernas inrådan, Anders Celsius som professor i astronomi 1745, skrev den första svenska översättningen av Euklides Elementa, en bok som utkom i otaliga upplagor ända fram till slutet av 1800-talet.

Wargentin, Pehr (1717–1783), anses som grundaren av Tabellverket (nuvarande SCB) 1749, var Kungliga Vetenskapsakademiens sekreterare under 34 år.