Uppsala universitet
Hoppa över länkar
In English

Linné on line arrow Matematik under Linnés tid arrow Matematik då och nu

Matematik då och nu

I 1700-talets början var det ännu en kamp mellan den gamla och den nya matematiken. Det fanns en algebra, det fanns geometri och aritmetik. Många matematiker trodde på allvar att de klassiskt grekiska matematikerna hade hemlighållit sin kunskap om algebran, dvs att de med algebra hade visat de geometriska satser som vi finner i Euklides Elementa, den viktigaste av de klassiska skrifterna. Den algebra vi känner idag kom till på 1600-talet genom Descartes. Det fanns föregångare, speciellt under 1500-talet, men i Grekland på 300-talet f.Kr. fanns ingen algebra.

Då matematiken undervisades på universitet, bl.a. i Uppsala, omkring 1700 innehöll den mycket mer än algebra, geometri och aritmetik. Den innehöll tillämpningar om befästningskonst, astronomi, optik, mekanik, geografi och t.o.m. fyrverkeriteknik. Däremot var det ännu mycket sällsynt att Newton och Leibniz' teorier lärdes ut. Man förstod dem ännu inte.

Cursus seu mundus Innehållsförteckning Tändsticka
Cursus seu mundus mathematicus – kursen eller den universella matematiken. Det var fyra lika stora läroböcker med totalt flera tusen sidor. Den användes bl.a. i Uppsala i början av 1700-talet. (För att se storleken, lägg märke till tändstickan som ligger ovanpå boken.) Det var bara professorn som hade boken. Studenterna fick skriva av.
Foto: Staffan Rodhe. Ur Institut Mittag-Lefflers samlingar.

Läs mer om