Uppsala universitet
Hoppa över länkar
In English

Linné on line arrow Växterna och djuren arrow Okänt för Linné arrow De osynliga bakterierna

De osynliga bakterierna


En vit blodkropp som angriper bakterier, svepelektronmikroskopisk bild.
Foto: Jan Löfberg och Håkan Gnarpe
  I Systema Naturae beskrev Linné växt- och djurriket, men det fanns en organismgrupp som han visste väldigt lite om: bakterierna. De bildar idag ett eget rike bland allt levande.

Holländaren Leeuwenhoek uppfann ett primitivt mikroskop 1680. I det kunde han studera bakterier och andra mikroorganismer. Dessa trodde man hade bildats direkt ur lera och dy, ett fenomen som kallades ”uralstring”.

På Linnés tid diskuterades fenomenet uralstring livligt. Linné själv protesterade kraftigt mot allt sådant prat. ”Den måste visserligen hafva en svamp till hjerna” som kunde tro så. ”Allt liv kommer ur ägget” hävdade Linné, och menade att allt liv måste vara fött av annat liv. Men trots den diskussion som pågick kring bakteriernas ursprung funderade ingen över deras betydelse. Det var först på 1800-talet som man upptäckte att bakterier är orsak till många sjukdomar. Senare upptäckte man att många bakterier också kan vara till nytta för människan.

Bakterier är den mest primitiva formen av liv som vi känner till. De är mindre än alla andra organismer. Ursprungligen fanns det inget annat än bakterier på jorden. Man tror att växter, djur och svampar sedan uppstod ur dem. Det finns bara 2500 kända arter av bakterier, men de är de allra vanligaste organismerna. I ett gram jord kan det finnas 2,5 miljarder bakterier.

Litteratur:
Ajanki, T. Historier om läkemedel. Kapitel 5 sid 39-50.