Uppsala universitet
Hoppa över länkar
In English

Linné on line arrow Växterna och djuren arrow Linné och djuren arrow Insekter har skelettet utanpå kroppen

Insekter har skelettet utanpå kroppen


Apollofjäril, Parnassius apollo, en dagfjäril som Linné beskrivit.
Foto: Nils Ryrholm
  Utav alla arter som existerar på jorden är mer än hälften insekter! Hur har denna djurgrupp kunnat bli så framgångsrik? En viktig orsak är att insekter har sitt skelett utanpå kroppen istället för inuti. Det yttre skalet skyddar effektivt de mjuka delarna. Andra orsaker är deras anpassningar till landliv och deras flygförmåga. Många insekter har också två olika levnadsstadier, något som kallas för en ”fullständig förvandling”.

En fjäril, till exempel, lever både som krypande larv och flygande fjäril. Dessa olika egenskaper tillsammans har gjort att insekterna kunnat inta ett stort antal nischer i naturen och att det har bildats så många olika arter.

Linné kallade insekter för ”yr-fän”. Han hade öga för smådetaljer och beskrev många arter. I Systema Naturae 1758 beskrev han 50 arter av dagfjärilar och 125 arter av flugor i Sverige. Idag känner vi till 113 dagfjärilar och 4070 flugor i landet. Redan på Linnés tid kände man alltså till många dagfjärilar, men långt ifrån alla flugor. En förklaring till det är att man snabbare utforskar vackra och uppseendeväckande organismgrupper. Det dröjer innan nya arter upptäcks bland mer oansenliga organismer.

Hur går det till idag när nya insektsarter upptäcks i Sverige? Ofta kan det som på 1700-talet ansågs vara en enda art senare visa sig bestå av flera, ganska lika arter. Ett exempel på det är vindsflugorna.