Uppsala universitet
Hoppa över länkar
In English

Linné on line arrow Växterna och djuren arrow Linné och växterna arrow Linnés sexualsystem

Linnés sexualsystem


Linnés sexualsystem så som det presenterades av Ehret i färg, 1736.
Foto: M. Hjalmarsson, Uppsala universitetsbibliotek
 

"Nio män i samma brudkammare med en kvinna."

Så skrev Linné lite vågat om de blommor som hade nio ståndare och en pistill. De fördes till samma klass i den nya indelning av växtriket som han kallade sexualsystemet. Redan som student fick Linné leda visningar i Uppsala universitets botaniska trädgård. I uppdraget ingick att presentera hur växterna kunde delas in enligt olika system. Linné var inte nöjd med de system som fanns. De grundade sig till exempel på om växten var ett träd eller en ört och hur kronbladen såg ut.

Efter att ha läst en bok om blommornas sexualliv kom han fram till att ståndare och pistiller måste vara den viktigaste indelningsgrunden för växterna.

På egen hand arbetade han fram ett nytt system där växterna delades in i 24 klasser beroende på hur många ståndare blommorna hade. Den 24:e klassen innehöll de blomlösa växterna, kryptogamerna. Sexualsystemet presenterades första gången i Linnés berömda bokverk Systema Naturae som kom ut år 1735. Linnés mål var att placera in jordens alla kända växtarter i sitt sexualsystem.

Europas botanister ville till en början inte acceptera Linnés system eftersom det var så totalt annorlunda än dem man använt tidigare. Många var också chockerade över hans jämförelser med människans sexualliv. Snart insåg man dock hur praktiskt sexualsystemet var och det blev en stor succé. Man kunde nu lätt ta reda på vilken klass en art tillhörde bara genom att räkna ståndarna.

Trots att sexualsystemet fick så stor genomslagskraft när det kom blev det så småningom omodernt, eftersom det var ett artificiellt system. Alltsedan evolutionsteorins uppkomst strävar forskarna istället efter att finna ett naturligt system som återspeglar arternas släktskap och utveckling.