Linné – på hundralappen
Vår tidigare hundralapp var faktiskt en fusklapp i ämnet Linné och Linnés vetenskap.
Om du får tag i en äldre sedel kan du se alla de detaljer som finns beskrivna här. Även den
nya hundralappen är dock rik på information, när det gäller de bilder som står
omnämnda här.

|
|
Under ”...NOR”
i ”KRONOR” kan du läsa Linnés namn och levnadsår.
|

|
|
Det här är
Linné som han såg ut 1775, porträtterad
av Alexander Roslin. |

|
|
Så här såg
Linnés akademiträdgård ut 1745, strax
efter att Linné blivit professor i Uppsala och
fått hand om dess skötsel. Byggnaderna är
lite annorlunda nu och det växer många höga
träd i trädgården idag – annars är
det mesta sig likt. |

|
|
De här två
växterna tillhör samma art men ser olika ut.
Arten heter skogsbingel, Mercurialis perennis, och har
hamnat på hundralappen p.g.a. sitt intressanta sexualliv.
Den är skildkönad, dioik, den ena växtindividen
är en ”hona” och den andra en ”hane” (kan du se vilken
som är vilken?). Skogsbingeln finns tämligen
allmänt i Götalands kusttrakter men förekommer
även i östra Mellansverige. Den finns rikligt
i parken på Linnés Hammarby och på
sin systematiska plats i Linnéträdgården.
|

|
|
Här har Linné
velat visa en blommas olika delar. En yttre krans av foderblad
och ovanpå dessa tre stycken kronblad. En böjd
pistill som från en uppsvälld bas smalnar av
mot märket längst ut. De tre ståndarna
med sina smala strängar och knappar är samlade
vid märket. |

|
|
Linné hade ett
ägg på sitt adelsvapen, då han menade
att alla former av liv börjar med ett ägg. Här
ser du ett ägg i genomskärning med gulan i mitten
och luftblåsan högst upp. |

|
|
Här jämförs
ett frö med ägget. I genomskärning ser
vi frövitan ”M” liknas vid äggets gula och vid
”H” livspunkten eller embryot. |

|
|
I det som bara ser
ut som en skugga, ovanför de handskrivna orden intill
Linnés huvud, kan du med lupp se orden ”omnia mirari
etiam tritissima” upprepade om och om igen. Orden är
Linnés och betyder – man ska ställa sig förundrad
till allt, även det mest alldagliga. |

|
|
De handskrivna orden
är hämtade från första sidan av Linnés
första akademiska avhandling. Du skymtar (Ca)roli
Linnæi och Præludia (Sp)onsalio(rum) (Pl)antarum
Upsal 1729. Det är från samma skrift som bilden
på skogsbingeln, blomman, ägget och fröet
är hämtad. Præludia Sponsaliorum Plantarum
betyder, ungefär, Om förspel till växternas
bröllop. Det är här som Linné lägger
fram sina idéer om växternas sexualliv. |

|
|
På baksidan av
hundralappen kan du se huvudet av ett honungsbi som suger
nektar ur midsommarblomster, Geranium sylvaticum. På
biets antenner, mundelar och främre benpar ser man
små pollenkorn. På blommans smala, utåtböjda
strängar sitter ståndarknapparna och i mitten
finns pistillen med stiftet som en pelare i centrum. Hos
midsommarblomster mognar ståndarna innan pistillens
fem märkesflikar öppnar sig, man säger
att blomman är protrandrisk. På detta sätt
minskar risken för självbefruktning. Till vänster
skymtar någonting runt fram. Det är ytan på
en av pistillens märkesflikar, i mycket hög
förstoring, där ett pollenkorn fastnat och en
pollenslang växt ut och ner mellan utskotten, papillerna.
I pollenslangen överförs de hanliga generna
ner till pistillens fröämne, den honliga delen.
Nere till höger ses de sexkantiga fasetterna i biets
fasettöga. Fasetterna är färgade i blått
vilket symboliserar att biet ser världen i blått. |
Hundralappens baksida är gjord från
fotografier av den världsberömde fotografen Lennart
Nilsson.
Kan du komma på något annat
lands sedel som innehåller så mycket information?