Uppsala universitet
Hoppa över länkar
In English

Linné on line arrow Linnés liv arrow Medicine doktor Linné arrow Linné odlar bananer arrow Linnékuriosa – en funktionell termometer

Linnékuriosa – en funktionell termometer

Till sitt nya orangeri (växthus) med sina båda annex, solariet (solhuset) och vaporariet (ånghuset), behövde Linné en funktionell termometer för att på bästa sätt kunna kontrollera miljön för sina värdefulla växter. Men Linnés intresse för växternas klimatbetingelser kan anas redan år 1737 och 1739, då han rapporterar om sina mätningar med en Fahrenheit-termometer i George Cliffords trädgård i Holland. Detta är långt innan han blir utnämnd till professor i medicin och chef för Uppsala universitetets akademiträdgård.

I den innehållsrika illustration som inleder hans bok Hortus Cliffortianus (1737) möter oss en mycket vacker allegorisk plansch som bl.a. visar två små pojkar (putti) varav den ene håller i en termometer och pekar på den för att göra oss speciellt uppmärksamma (Bild.1). Man kan förundras över att det är en termometer som är så modern till sin utformning och att Linné redan här indikerar hur viktig termometern är för att kontrollera odlingsförhållandena i växthus. Termometern på bilden med de båda putti har med största sannolikhet aldrig existerat i verkligheten. Men vi vet att omkring sju år senare lät Linné tillverka en termometer förvånansvärt lik denna hos Kungliga Vetenskapsakademins instrumentverkstad i Stockholm (Bild. 2). Där tillverkades även andra avancerade instrument för ändamål inom astronomi och lantmäteri m.m. Vissa av dessa instrument visas i universitetsmuseet Gustavianum i Uppsala och Observatoriemuseet i Stockholm. I museum Gustavianum förvaras också en av de termometrar Celsius använde för att utarbeta sina berömda fixpunkter som ligger till grund för våra celsiusgrader (°C) idag.

  Illustration

Bild. 1 Del av Jan Wandelaar's illustration ur boken Hortus Cliffortianus (1737) av Linne. Två putti varav den ene håller i en termometer som är förvånansvärt modern till sin utformning redan då.
Fotograferad från universitetsbiblioteket Carolina Redivivas samlingar.

Instrumentmakaren vid denna tid hette Daniel Ekström. Förmodligen beställde Linné sin kvicksilvertermometer redan 1743 och att Ekström kunde leverera den första ”Linnétermometern” år 1744. Detta prototypexemplar gick emellertid sönder under transporten från Stockholm till akademiträdgården i Uppsala. Idag kan vi följa i brevväxlingen mellan Linné och akademins sekreterare Pehr Elvius hur angelägen Linné verkligen var att få en andra termometer klar i god tid före den akademiska diskussionen (disputationen) över den lilla skriften Hortus Upsaliensis om universitetets akademiträdgård.

Den nya termometern anlände så under november månad följande år oskadd till trädgården och Linné anmärker i tackbrevet till Elvius att den ”...war ock flingrande braf giorder...”. Lite senare kunde Linné stolt visa upp den för universitetets konsistorium den 2:a december 1745. Termometern gjorde succé inför den lärda församlingen och inköpet bifölls a resolutio med orden ”får köpas”. Redan två veckor senare kunde Linné i beskrivningen över den återuppbyggda akademiträdgården (Hortus Upsaliensis 1745, med Samuel Nauclér som respondent den 16 december 1745) rapportera följande:

”...emedan caldarium (växthusets varma avdelning) genom denna lutning på fönstren erhåller uteslutande genom solstrålarne en sådan värme att termometern ofta stiger till 30 grader, fastän den genom trädgårdsmästarens påpasslighet icke gärna tillåtes gå öfver 20 á 25 grader, ej heller om vintern sjunka under 15 grader.... ” och Linné fortsätter i följande fotnot, ”...vår termometer har 0 vid vattnets fryspunkt och räknar 100 grader vid vattnets kokpunkt”. Den är alltså graderad på samma sätt som våra dagars vanliga termometrar. Förutom den kärnfulla fysikaliska miljöbeskrivningen av den varma avdelningen (Caldariet) är det värt att notera att det här var första gången i världshistorien som vi fått en temperaturrapport i ”moderna” Celsiusgrader, och att det var från orangeriet i Uppsala universitets akademiträdgård (1745.12.16), idag kallad Linnéträdgården.

termometer

Bild. 2. Termometer tillverkad i Kungliga Vetenskapsakademins verkstad av Johan Gustav Hasselström (IGH) för Linné i slutet av 1770-talet. Så här såg troligen även Linnés första termometer ut.
Fotograferad från Linnémuseets samlingar.
 

Graderingen av temperaturskalan hade utformats efter astronomiprofessor Anders Celsius' utarbetade metod från år 1742 av väl definierade naturliga fixpunkter för vattnets kok- respektive fryspunkt. Men istället för att använda den löpande skalindelning Celsius använt med 0 grader för kokpunkten och 100 grader för fryspunkten har Linné, som den naturvetenskapare han var låtit vända på den ursprungliga Celsiusskalan för att bättre anpassa sin termometer för biologiska förhållanden. Genom denna smått geniala förändring kan vi idag lätt ange även extrema temperaturer som t.ex. järnets smältpunkt (+1535°C). Med Celsius egen termometers indelning hade det minst sagt varit komplicerat. Termometern vi använder idag är alltså vad man skulle kunna kalla en ”Linnétermometer”. Under sitt segertåg över världen har den förr bl.a. kallats för Celsius novum eller den svenska termometern och i modern tid för Celsiustermometern. Det ska här betonas att det alltså är Celsius noggranna metod för gradbestämning och Linnés initiativ till utformningen av själva termometern som tillsammans utgjort grunden för den första moderna termometern som uttrycks grader Celsius på det sätt vi är vana vid och som allt sedan dess har fortsatt sitt segertåg över världen och gör så än idag.

En Linnétermometer på den tiden var verkligen inte att tänka på för var man. Priset var hela 30 daler kopparmynt vilket motsvarade en smeds månadslön eller kostnaden för en musköt. Som jämförelse kan vi se att ett vanligt jaktgevär idag kostar omkring 10 000 kronor. Inte undra på att Linné var angelägen att universitetet skulle godkänna inköpet. Detta har i sin tur gett oss bevis på hans djupa intresse för termometern även ur teknisk synpunkt genom de brev och protokoll mm som finns bevarade än idag. Det framgår också att Carl von Linné var den allra förste att ta initiativet till att en termometer som uttrycks i °C på det sätt vi är vana vid idag tillverkades redan år 1744.

 

Denna texts författare: Lars Jonsson

Läs mer om