Uppsala universitet
Hoppa över länkar
In English

Linné on line arrow Linné och läkemedlen arrow Växter är viktiga arrow Att utveckla ett läkemedel arrow Farmakologiska test arrow Läkemedelsformer

Läkemedelsformer

Ett läkemedel kan förekomma i många olika former som beror på hur man tillverkar det, tar det eller vill att det ska fungera. De vanligaste läkemedelsformerna är tabletter eller lösningar. Lösningarna kan vara gjorda för att drickas, som hostmedicin, eller injiceras, som insulin. Ögondroppar är lösningar som droppas i ögat.

En tablett kan även tillverkas på olika sätt beroende på vad man vill uppnå med den. Man kan göra en lös tablett som löses upp redan i munnen eller en riktigt hård som inte går sönder förrän i tarmen, dvs efter magsäckens syra. Vissa huvudvärksmedel eller vitaminpreparat är brustabletter. Man pratar ofta om att ta ett piller, t.ex. p-piller. Det är helt fel för de är inte piller utan tabletter.


Läkemedelstillverkning
© Pharmacia & Upjohn
Foto: Steven Q.
 

Den klassiska läkemedelsformen piller, som har givit upphov till apotekarens smeknamn 'pillertrillare', finns praktiskt taget inte idag. Det var en liten kula stor som en ärta av ett mjukt material innehållande läkemedlet som togs via munnen. Man rullade den ungefär som en liten köttbulle. Det kallas att trilla piller. När man utvecklade metoden att tillverka tabletter så behövdes inte pillertrilleriet längre. En tablett är en mängd pulver som har pressats ihop till en liten kompakt kaka.

Läkemedel kan tas via munnen (tabletter, kapslar och lösningar), injiceras i kroppen (lösningar), inhaleras (pulver och lösningar), gå igenom huden (salvor, krämer och vissa plåster), droppas lokalt i öga eller öra (lösningar) och stoppas upp i analen (stolpiller eller suppositorier) eller slidan (vagitorier). Läran om hur man bäst tillverkar en lämplig läkemedelsform kallas galenisk farmaci. Ordet galenisk är härlett ur namnet Galenos, en grekisk läkare (131-201 eKr) som arbetade mycket med läkekonsten och läkemedlens effekter.

På Linnés tid fanns det flera läkemedelsformer som vi inte använder idag, exempelvis de tidigare nämnda pillren, men även lösningar som dekokter (när t.ex. växten får koka i vatten), infusioner (samma metod som när vi gör te) och tinkturer (spritextrakt). Man använde sig även av s k konserver (växtdelarna stöttes tillsammans med lika vikt socker) och confectio (illasmakande växtdelar överdrogs med socker för att de skulle vara uthärdliga att ta). I modern tid har begreppet confectio övergått till godisindustrins konfekt. Man lärde sig inte göra tabletter förrän på 1840-talet.

Forskning kring olika läkemedelsformer sker vid olika läkemedelsindustrier men även vid vissa högskolor. På Uppsala universitet sker den på Avdelningen för galenisk farmaci vid Farmaceutiska fakulteten.

Läs mer om