Uppsala universitet
Hoppa över länkar
In English

Linné on line arrow Linné och läkemedlen arrow Växter som läkemedel arrow Kaffe – rävgift eller undermedicin?

Kaffe – rävgift eller undermedicin?


De röda bären eller bönorna från kaffebusken innehåller rikligt med koffein och används rostade till en tämligen besk dryck.
Foto: Fredrik Karlsson.
  Någon gång runt 1674 lär kaffe för första gången ha kommit till Sverige. Visserligen handlade det om en tämligen liten mängd men det var bara början. Idag gör vi i Sverige av med i genomsnitt 11 kg kaffe per person och år, vilket bara överträffas av finnarnas 12,8 kg.

Under början av 1980-talet låg världsproduktionen av kaffe på ca 5,2 miljoner ton och Brasilien producerade en fjärdedel. Det finns sjuttiotalet olika arter av kaffe men den viktigaste bönan får man från busken Coffea arabica, som har 70% av marknaden.

Kafferasten – en intellektuell aktivitet
Under 1600- och 1700-talen förekom s k kaffehus i storstäderna, främst i London. Det blev samlingspunkten för män med intellektuella intressen. Vid den här tiden var kafferep en manlig sysselsättning. Kaffehusen var viktiga för nyhetsspridning. Här diskuterades politik, litteratur och vetenskap över en kopp kaffe. Många radikala tänkare, stora filosofer och kända författare fick sina genombrott inom dessa institutioner. Det är inte bara kaffet som har lett till politiska förändringar. År 1773 stormade 50 indianer tre engelska fartyg som låg i Bostons hamn och vräkte telasterna överbord. Egentligen var det utklädda bostonbor som protesterade mot importavgifter på te som England påtvingade kolonierna i Amerika. Detta var inledningen till det nordamerikanska frihetskriget.

Hemma är Linné turk!
Linné konstaterade att när man är vid hovet så beter man sig som fransmännen ”men när wi äre hemma, lefwa wi som Turkar: en lång och wid nattråck, lösa tofflor, stor och hwit myssa, röke wår tobak och dricka wårt coffe, aldeles som turkar; så at Turkarne lärdt oss kläda oss hemma och dricka coffe”.

I allmänhet ansåg Linné att kaffe är nyttigt och stärkande om man dricker det med måtta och inte för nära sänggåendet men han funderade även kring en fransk läkares uttalande från 1715 om att kaffe ska förkorta livslängden. Nu kan det vara på sin plats att nämna att det finns en historia om att Gustav III genomförde en undersökning på två dödsdömda enäggstvillingar. Han lät den ena dricka tre kannor kaffe varje dag och den andra te för att se om dryckerna påverkade livslängden. Man kallar skämtsamt detta för den första kliniska prövningen. Enligt historien skulle tyvärr Gustav III aldrig ha fått uppleva slutresultatet på undersökningen men den första tvillingen dog vid 83 års ålder. Det var han som drack te! Historiens sanningshalt har inte bevisats.   Sveriges första klinisk prövningsledare fick aldrig se resultatet av sin studie.

Kaffe mot sömn
I kaffebönan finns mellan 0,8 och 2,5% av alkaloiden koffein. Undersökningar har visat att kaffe ger en tankens vakenhet med livligare associationer samt ökad förmåga att se kombinationer. Känslan är tydligast när man är som tröttast. Det är främst subjektiva bedömningar men man har även fått liknade resultat med mer objektiva mätningar. Kaffe påverkar hjärtat genom att öka hjärtslagsfrekvensen. Man har vetenskapligt visat att det kan ta längre tid att somna efter kaffe- eller koffeinintag. Dessutom har man visat att frisättningen av magsyra stimuleras av intaget. Man har inte lyckats bevisa att kaffe orsakar magsår men det kan förvärra redan befintliga. De garvsyror som ofta finns i kaffe kan kamoufleras med hjälp av mjölk. Det är inte bara utspädningseffekten utan proteinerna i mjölken komplexbinder med garvsyrorna, vilket leder till en något vänligare smak. Både kaffe och koffein är kraftigt urindrivande.


Tebuskens blad innehåller mer koffein än kaffebönorna.
Foto: Gunnar Samuelsson.
  Te – mycket mer än en bokstav
Te är i allmänhet en dryck som består av ett varmvattenextrakt av i huvudsak blad eller blommor från olika träd eller örter men det kan också vara bladen från den speciella tebusken Camelia sinensis (tidigare Thea sinensis). De insamlade bladen torkas. När de sedan krossas frigörs enzymer som oxiderar de i bladet förekommande garvämnen och man får en svartaktig färg på bladen. Koffeininnehållet i tebladen är högre än i kaffebönorna: mellan 2,5 och 4,5%. I själva drycken är det nästan dubbelt så mycket koffein i kaffe som i te. Te innehåller dessutom 0,02-0,04% teofyllin och ca 0,05% teobromin.

Är svart och beskt huvudsaken?
Är det inte koffeinets uppiggande effekter man är ute efter utan bara att man vill dricka något beskt och varmt under fikarasten så finns inhemska alternativ. Cikoria, eller vägvårda, har ett förflutet som kaffesurrogat och var inte helt ovanligt under andra världskriget. Man har även använt ekollon och maskrosrot för samma ändamål. På senare år har hälsokostbranschen börjat sälja cikoria som ett koffeinfritt ”kaffe”.
 
Cikoria eller vägvårda vars rot tidigare har använts som kaffersättning i kristider.
Foto: Håkan Tunón.

Referenser:
Fredholm, B 1994. Kaffe – en älskad och fruktad brygd. Kemisk tidskrift/Kemivärlden 3:18-20.

Olsson, E 1994. Kaffe – högst två koppar om dagen. Hälsa 4:20-23.

Tunón, H 1993. Utan kaffe stannar Sverige. Naturvetaren 10:16–18.