Uppsala universitet
Hoppa över länkar
In English

Linné on line arrow Linné och läkemedlen arrow Växter som läkemedel arrow Humle – inte bara bittert i ölen

Humle – inte bara bittert i ölen

Humlens kottar har länge använts i medicinen och för smaksättande av öl.
Foto: Håkan Tunón.
  Anledningen att man började använda humle i öltillverkningen var inte enbart för smakens skull utan för att man förr i tiden inte hade några bra metoder att konservera öl. Salt användes för att bevara fisk och kött. Av den saltkosten blev man väldigt törstig men både öl och vin blev snabbt dåligt och smakade då äckligt.

Man började därför tillsätta bittra växter för att göra hållbarare öl och fördröja surnandet. Det var troligen inte bara konserverande utan dolde även dålig smak. I Norden använde man först mest pors, skvattram och rölleka men med tiden kom humle med i bilden.

Humle som sömnmedel

Humlekottar har lugnande och rogivande effekt och stoppades därför i örngottet. Humlekuddar användes på fältlasaretten under första världskriget som lugnande och sövande medel. Man kan även dricka te på humle för att somna lättare. Medicinska studier har visat att man somnar lättare och sover bättre efter intag av humleextrakt. Apoteken sålde tidigare humlekottar men numera säljs främst extrakt av humle. De är registrerade som läkemedel, naturläkemedel eller naturmedel. Men den största användningen av humle är inom ölbryggning. År 1976 plockades ca 100 000 ton humlekottar enbart för bryggeribranschen. Men humleplockning är ingen dans på rosor eftersom humlekottarna kan ge kontaktallergier.

Linné: humleöl mot tandvärk

Humle har ansetts vara sexuellt avtändande, antiseptiskt, kramplösande, matsmältningsbefrämjande, urindrivande samt bra mot mask i magen. Linné skriver i sin örtabok från 1725 att ”Humble uti spijsöhl suden och varm på kindbenen bunden, förtager tandewerk. [...] För swulst och wärk, så wähl för folk som andre creatur, eller om nogon utwärtes lemm warder brutin, förkrossad, wriden, föryckt eller ur led komen, tå må man koka humblen uti gamalt härskt smör och binda det warm öfwer, såsom plåster”. Om man dessutom vill ”fördrifwa flugor må man koka humble uti söt miölk och settia det för dem; hwilka deraf nogot förtära, warda deraf helt yra, drukne och döde”.

Körtelhårens kemiska lager

I körtelhåren på honkottarnas blad finns en flyktig eterolja. De innehåller dessutom 15-30 % harts, som består av bitterämnen, bl a humulon och lupulon. Dessa bittra substanser bidrar till ölets arom, lukt och smak. Det är även de som ger humle dess milt lugnande och svagt sömngivande, dess antiseptiska effekt samt stimulerar aptit och matsmältning. Att bitterämnen stimulerar aptiten och matsmältning är känt sedan länge och därför dricker man aperitifer och bitter. Jägermeister, Enzian, Absinth, Bäska droppar, Vermouth och Underberg är exempel på drycker som ökar magens sekretion av magsyra och stimulerar tarmrörelserna. På senare år har man visat att vissa bitterämnen kan stimulera immunförsvaret.

Lästips:
Tunón, H 1994. Humle – inte bara bittert i ölen. Kemisk Tidskrift/ Kemivärlden 15:30-32.

Uggla, A Hj Linné om öl och ölbrygd. Särtryck ur Svenska Bryggareföreningen 75 år.