Uppsala universitet
Hoppa över länkar
In English

Linné on line arrow Linné och läkemedlen arrow Växter är viktiga arrow Att utveckla ett läkemedel arrow Farmakologiska test

Farmakologiska test

När man ska utvärdera om en substans eller ett växtextrakt är medicinskt aktivt använder man sig av farmakologiska test. Det finns många olika farmakologiska test och vart och ett belyser olika saker som har betydelse för förståelsen av sjukdomar, deras uppkomst och botande. När man pratar om farmakologiska test tänker man ofta på djurförsök men de utgör bara en liten del av alla test. Man kan i provrör undersöka om en substans har effekt på isolerade enzym eller celler från människa eller djur. Exempelvis medel mot cancer undersöks först i provrör med odlade cancerceller från tumörer och bara om de har bra effekt där testas de vidare på andra system.

Man kan tyvärr inte helt och hållet utveckla läkemedel utan djurförsök eftersom läkemedlets upptag och nedbrytning samt eventuella skadliga effekter måste studeras i en hel organism för att ge en korrekt bild. De olika organen i kroppen påverkar läkemedlet och påverkas olika av läkemedlet och detta gör bl a att man riskerar att missa skadliga effekter orsakade av läkemedlet direkt eller indirekt via nedbrytningsprodukter. Man kan däremot minimera antalet djur i läkemedelsutveckling samt göra det bra för de djur som ändå används. Försöksdjursetik är ett viktigt inslag vid bedömningen av hur djur hanteras.

Farmakologisk forskning sker dels på läkemedelsindustrier men även vid högskolorna. Vid Uppsala universitet finns bl a Avdelningen för farmaceutisk farmakologi.

Toxikologiska test

För att förhindra att människor tar skada av läkemedel gör man även olika farmakologiska test där man letar efter skadliga effekter. Det kan vara både provrörsförsök, exempelvis när man odlar leverceller från människa och ser om de skadas av en viss substans, och djurförsök, då man t.ex. försöker påvisa effekter på olika organ.

Först och främst används provrörsförsök för att avgöra om substansen påverkar celler från olika organ från människa. Man kan även se om substansen skadar arvsmassan eller framkallar cancer. Om substansen inte visar några skadliga effekter i dessa försök undersöker man den vidare i djurförsök.

Toxikologisk forskning sker bl a vid Avdelningen för toxikologi vid Farmaceutiska fakulteten i Uppsala.

Farmakokinetik

De flesta läkemedlen påverkar inte bara kroppen utan de påverkas även av kroppen. Kroppens organ bryter ner läkemedlet till olika s k metaboliter – nedbrytningsprodukter som är kemiskt besläktade med läkemedlet. Detta gör att kroppen påverkas olika beroende hur länge medlet stannar i kroppen. Metaboliterna kan också ha medicinska effekter. Läran om hur snabbt och på vilket sätt ett läkemedel tas upp respektive utsöndras ur kroppen kallas farmakokinetik.

Om man får en injektion så sprutas läkemedlet direkt in i blodbanan och medlet börjar verka nästan direkt. Tar man däremot en tablett så ska den först ner i magen och sedan lösas upp innan kroppen börjar ta upp den via magslemhinnan. Därför tar det en stund innan koncentrationen av läkemedlet blir tillräckligt högt i blodet för att man ska få en medicinsk effekt. Det tar bortåt en kvart innan huvudvärksmedlet kommer ut i blodbanan och kan börja bekämpa huvudvärken. Ändå känner man sig ofta genast bättre när man har tagit tabletten. Det kallas placeboeffekten – inbillningseffekt. Man mår bättre för att man vet att man har tagit medicin och inte för att medicinen har börjat verka. Man jämför ofta läkemedels effekter med placebo, dvs sockerpiller utan medicinskt aktiv substans.

Forskning rörande farmakokinetik pågår bl a vid Avdelningen för farmakokinetik och läkemedelsterapi vid Farmaceutiska fakulteten i Uppsala.

Läs mer om