Uppsala universitet
Hoppa över länkar
In English

Linné on line arrow Linné som läkare arrow Läkekonst och vetenskap

Läkekonst och vetenskap

Vetenskap och beprövad erfarenhet

Läkekonst innebär att på ett riktigt sätt utnyttja den kunskap som finns. Förr hämtade man denna kunskap från folkmedicinen, dvs sedvänjor om hur man kunde förebygga och komma till rätta med sjukdomar. Hippokrates (ca 460–370 f.Kr.) anses som ”läkekonstens fader”.



Hippokrates aforismer är fortfarande aktuella.
Källa: Aphorismorvm Hippocratis, Venetie MDCXXIX

Av de Hippokratiska skrifterna framgår att läkekonsten för att kunna utvecklas kräver kunskap om ”vad människan är” som det uttrycks på ett ställe. Här finner vi också den regel för läkarens verksamhet som ännu i dag gäller: ” …att förebygga, bota, lindra och ge tröst”.

Läkarvetenskap står för kunskap om sjukdomar och skador och deras botande och bygger på s k empirisk forskning. Diagnos och behandling styrs av som man brukar uttrycka det ”vetenskap och beprövad erfarenhet”. Forskaren sätter upp ett antagande (teori, hypotes) och genom att samla in tillämpliga uppgifter (data, observationer) kan hypotesen förkastas som ogiltig eller antas som riktig. Mängden data måste vara tillräckligt stor och vissa regler gäller för att kunna säkerställa sambandet mellan orsak och verkan. Det finns också etiska regler för hur forskning på människor och djur får bedrivas. Utöver systematiskt sökande efter kunskap finns en annan viktig sak att tänka på. Vi måste vara beredda att omvärdera tidigare rön. Tillväxten av kunskap kan leda till ett nytt sätt att se på orsak till och behandling av vissa sjukdomar.

Att:

– är hur vi idag ser på läkekonst och vetenskap.

I det följande skall vi ta upp vilka förutsättningarna för läkekonst och vetenskap var på 1700-talet och hur Linné i sin läkargärning utnyttjade dessa förutsättningar som praktiserande och forskande läkare.

Läs mer om