Uppsala universitet
Hoppa över länkar
In English

Linné on line arrow Idéerna och historien arrow Nyttotänkandet arrow Vetenskapsakademien

Vetenskapsakademien

Alltifrån grundandet 1739 utgjorde Vetenskapsakademien en av de mest betydelsefulla institutionerna i 1700-talets svenska kulturliv. I dag kanske Vetenskapsakademien främst förknippas med Nobelprisen i kemi och fysik, som man utdelar varje år (sedan 1901, dessutom ekonomipriset till Alfred Nobels minne sedan 1969).

Carl von Linné var den mest kände av de sex vetenskapsmän och politiker som tog initiativet till Vetenskapsakademiens grundande. Syftet med detta var mer praktiskt och jordnära än vad man i dag kanske föreställer sig. Man ville sprida de nya kunskaperna inom naturvetenskapen, och därmed se till att resultaten kunde tillämpas i praktiken. De stora framstegen inom svensk vetenskap skulle, hoppades man, leda till motsvarande inom nationalekonomin. Så skulle t.ex. bönderna snabbt få del av nya rön om hur lantbruket kunde bedrivas mer effektivt. En viktig funktion som kunskapsförmedlare hade prästerna, se prästzoologer.

Ett led i populariseringen av vetenskapen var skriftserien Vetenskapsakademiens Handlingar som man började utge redan 1739. Vetenskapliga artiklar skrevs under 1700-talet ofta på latin, men i Vetenskapsakademiens Handlingar kunde man läsa uppsatser på svenska. Därmed blev vetenskap inte bara en angelägenhet för ett välutbildat fåtal.

Det nationalekonomiska motivet bakom instiftandet av Akademin var så starkt att man inledningsvis hade planer på att kalla sin sammanslutning för "ekonomisk akademi". Vi ser alltså ett tydligt samband med 1700-talets starka nyttotänkande, se Nyttotänkandet. Vetenskapsakademiens upprättande innebar att huvudstaden Stockholm också blev ett intellektuellt centrum, vid sidan av universitetstäderna.

Litteratur:
Tore Frängsmyr, Science in Sweden: The Royal Swedish Academy of Sciences 1739–1989

Bengt Hildebrand, Kungl. Svenska Vetenskapsakademien: Förhistoria, grundläggning och första organisation (1939)

Sten Lindroth, Kungliga Svenska Vetenskapsakademiens historia 1739–1818 (1967)