Uppsala universitet
Hoppa över länkar
In English

Linné on line arrow Idéerna och historien arrow Frihetstiden – Linnés tid arrow Linné och upplysningen

Linné och upplysningen

Den strömning som för eftervärlden mer än någon annan blivit förknippad med 1700-talet är upplysningen. Med begreppet "upplysning" har man avsett olika saker, vilket förklarar att definitionerna varierar. Ibland uppfattar man upplysningen som fortsättningen på det sena 1600-talets vetenskapliga revolution, då den moderna vetenskapen började ta form, alltså ungefär tiden mellan Newtons Principia (1687) och franska revolutionen (1789). I mer specifik mening brukar man dock med upplysningen mena kretsen kring den franska Encyklopedin, som utkom 1751–1780. Till dessa upplysningsfilosofer hörde bl.a. Voltaire, Diderot och d'Alembert. Till en vidare grupp i samma anda hörde t.ex. Montesquieu, Rousseau, Holbach och La Mettrie.

I Sverige slog aldrig upplysningen igenom som en rörelse, däremot influerades givetvis många svenskar av ideerna från Frankrike. Huruvida man ska betrakta Linné som upplysningsman beror därför på vilka urvalskriterier man använder. Några har menat att de verkligt framstående naturforskarna i frihetstidens Sverige, av vilka Linné kanske var den främste, i själva verket utgjorde upplysningen i vårt land. Andra har dock framhållit att Linné inte kritiserade den politiska överheten eller religionen, som de franska upplysningsmännen gjorde, utan att han tvärtom var djupt religiös. Av vissa forskare har Linné dessutom beskrivits som en gammaldags skolastiker snarare än som en modern upplysningsföreträdare.

Litteratur:
Tore Frängsmyr, Sökandet efter upplysningen: En essä om 1700-talets kulturdebatt (1993)

Sten Lindroth, "Linné – legend och verklighet", Lychnos 1965/66