Uppsala universitet
Hoppa över länkar
In English

Linné on line arrow Idéerna och historien arrow Frihetstiden – Linnés tid arrow Merkantilismen

Merkantilismen

I dag lever vi i en tid då frihandel har blivit en viktig del av den internationella ekonomin. EU, den europeiska unionen, var ju t.ex. från början ett frihandelsprojekt. Under 1700-talet uppfattade man vägen till ekonomiskt välstånd på ett helt annat sätt. Den ekonomiska doktrin som då var rådande kallas merkantilismen. Från medeltidens slut t.o.m. 1800-talet var merkantilismen den helt dominerande ekonomiska läran i Europa.

Källan till ett lands rikedom var, menade merkantilisterna, framför allt utrikeshandeln. Det var genom handeln som nationen fick guld och silver, och det var just i ädelmetaller man mätte landets rikedom.


Eld- och luftmaskinen vid Dannemora gruvor från slutet av 1720-talet. Detta var det första försöket i Sverige att driva gruvpumpar med ångmaskin. Kopparstick av E. Geringius i Mårten Triewalds Kort beskrifning om Eld- och Luftmachin vid Dannemora grufvor (1734).
  Men till nationens tillgångar hörde också dess folkmängd: ju fler medborgare desto bättre för landet. I Frankrike fick t.ex. föräldrarna skattelättnader efter nionde barnet, något som låg helt i linje med den merkantilistiska befolkningspolitiken.

Andra inkomster kunde staten skaffa sig genom tullar, både vid gränserna och inom landet. Därav kommer en rad svenska ortnamn som Norrtull, Skanstull och Danvikstull etc.

Merkantilisterna påpekade också att staten aktivt borde delta i den ekonomiska politiken. Via dekret kunde t.ex. staten subventionera näringslivet. Överhuvudtaget framhölls ofta manufakturernas (de framväxande industriernas) betydelse på bekostnad av andra näringar som jordbruk, skogsbruk och fiske.

I det frihetstida Sverige förknippades merkantilismen främst med hattpartiet, som satt vid makten 1738–1765. Sverige var ett jordbruksland, vilket kan förklara att de svenska merkantilisterna också menade att jordbruket var viktigt. Se vidare Jordbruksvänligheten.

Litteratur:
Eli F. Heckscher, Merkantilismen, andra upplagan (1953)