Uppsala universitet
Hoppa över länkar
In English

Linné on line arrow Idéerna och historien arrow Nyttotänkandet arrow Jordbruksvänligheten

Jordbruksvänligheten

Det frihetstida Sverige var ett jordbruksland. Jordbruket utgjorde den helt dominerade ekonomiska näringen, vilket kan förklara att den svenska merkantilismen inte bara framhöll manufakturernas betydelse, utan också jordbrukets. Se vidare Merkantilismen.


Teckningar av Gustaf Silfverstråhle från 1700-talets slut föreställande oxar i arbete på åkrar. Vi får en god illustration av hur jordbruket bedrevs under Linnés tid.
 

Man kan se ett mycket tydligt samband mellan jordbruket och 1700-talets nyttotänkande. Eftersom jordbruket var av avgörande betydelse för landets välstånd, sparade naturforskarna ingen möda för att hitta nya metoder att öka dess avkastning. Jordbruket kunde liknas vid tillämpad naturvetenskap.

I denna anda verkade Vetenskapsakademien, men också andra samfund som Patriotiska sällskapet (grundat 1766). Se vidare Nyttotänkandet.

I Frankrike uppstod omkring 1760 en riktning som brukar kallas fysiokratism, och vars främste företädare hette Francois Quesnay. Fysiokraterna menade att jordbruket var den enda näring som producerade ett nettoöverskott. Dessutom betraktade de naturen som ett lagbundet system, i vilket människan inte i onödan borde ingripa. Staten skulle inte genom restriktioner försvåra jordbruk och handel, vilket ju var avgörande tankar inom merkantilismen. Fysiokratismen som ekonomisk teori fick dock ett mycket litet genomslag i Sverige, även om flera fysiokratiska tankar – t.ex. betoningen på pedagogik och utbildning och intresset för Kina – också här var mycket populära.

Även om de ekonomiska faktorerna var de viktigaste bakom intresset för jordbruket, spelade andra orsaker också in. Hit kan t.ex. räknas Rousseaus uppfattning att människan borde återvända till det lyckliga naturtillståndet, en tanke som blev populär även i Sverige fr.o.m. 1760-talet. Dessutom kunde man i göticistisk anda framhålla att forntidens svenskar, göterna, hade ett väl utvecklat jordbruk. På så sätt blev det gamla götiska lantbruket ett mönster att efterlikna; göterna hade bevisat vilken potential det agrara Sverige hade.

Litteratur:
Lars Herlitz, Fysiokratismen i svensk tappning 1767–1770 (1974)