Uppsala universitet
Hoppa över länkar
In English

Linné on line arrow Idéerna och historien arrow Nyttotänkandet

Nyttotänkandet

Att med ett enda ord karakterisera en historisk epok låter sig knappast göras på ett helt rättvisande sätt. Men ska man ändå välja ett uttryck för att beskriva den svenska frihetstiden måste ordet bli nyttan. Nyttotänkandet genomsyrade – nämligen 1700-talets ekonomiska och vetenskapliga debatt. Man uppfattade det som ytterst viktigt att nya teorier snabbt omsattes i praktisk handling. Linné var inte den ende som ställde frågan: Cui bono? (”Vad gör det för nytta?”).

Denna nyttoideologi drev på den snabba utvecklingen inom svensk naturvetenskap. Man hoppades givetvis att den nya tekniska, matematiska och mekaniska kunskapen skulle bidra till uppbyggandet av manufakturerna, dåtidens enkla industrier, något som särskilt hattpartiet uppmuntrade, Merkantilismen, Frihetstiden – Linnés tid. Ett viktigt forum för nyttotänkandet blev den 1739 inrättade Vetenskapsakademien. Mot slutet av 1700-talet grundades Patriotiska sällskapet (1766), som hade ett liknande syfte.

Utmärkande för nyttotänkandet var att man inte skilde på stort och smått, allting var lika viktigt. Man brukade tala om allmän och enskylt hushållning, vilket syftade på nationaleknomin, respektive privatekonomin. Båda var viktiga eftersom de enskilda böndernas och hantverkarnas ekonomiska framsteg sammantaget också förbättrade nationens välstånd. Hushållning var ett ord som på 1700-talet användes synonymt med ekonomi, det grekiska ordet för ekonomi betyder just hushållningslära.

Men nyttotänkandet berörde inte bara praktiska områden. Genom den så kallade Fysikoteologin kunde nyttotänkandet föras över också på religionens domäner, jämför Linnés natursyn. Nya naturvetenskapliga upptäckter, som i bästa fall också kunde tillämpas i praktiken, innebar ytterligare bevis för Skaparens storhet.

Litteratur:
Karin Johannisson, Det mätbara samhället: Statistik och samhällsdröm i 1700-talets Sverige (1988)

Sven-Eric Liedman, Den synliga handen: Anders Berch och ekonomämnena vid 1700-talets svenska universitet (1986)

Sten Lindroth, Svensk lärdomshistoria: Frihetstiden (1978)