Uppsala universitet
Hoppa över länkar
In English

Linné on line arrow Idéerna och historien arrow Linneanska traditioner

Linneanska traditioner
En blomsterkonung med många intressen


Linné i 30-årsåldern iklädd samedräkt. Porträttet målades i Holland 1737 av M. Hoffmann. Intresset för den samiska kulturen visar ytterligare en sida av Linnés nyfikenhet. Foto: S. Hallgren.
  Linné har lite ensidigt framställts som om han bara intresserade sig för växter. Hans insatser inom botaniken är välkända och fortfarande studerar man hans sexualsystem i skolan. Det är mindre känt vilken oerhört mångsidig forskare han var. Hela naturen var hans forskningsfält och alla växter, djur och mineral skulle beskrivas och systematiseras. Det Linné sysslade med kallades på 1700-talet med ett samlingsnamn för naturalhistoria. I naturalhistoria ingick det som vi idag närmast skulle kalla botanik, zoologi och geologi alltså vetenskapen om växterna, djuren och stenarna.

Så även om huvudlinjen i den linneanska traditionen utgörs av den botaniska och zoologiska forskningen finns flera sidospår, större eller mindre, som är värda att känna till. Den linneanska traditionen har också tagit nya riktningar och kommit att betyda olika saker under skilda tider.

Det är en utveckling som närmast kan liknas vid ett träd som förgrenar sig. Det finns en huvudstam, några stora sidogrenar och en mängd olika smågrenar åt olika håll som tillsammans utgör en yvig krona.

De viktigaste huvudgrenarna skulle kunna sammanfattas under följande rubriker:

Botanik: Läs vidare på Linné växterna och djuren.

Zoologi: Frågan är om inte Linnés betydelse för den zoologiska forskningen är lika stor som för den botaniska. Läs mer om Linné som zoolog och Linné som ornitolog.

Geologi: Även stenar och mineral intresserade Linné. Se Linné som geolog.

Medicin: Linné var läkare vilket man ofta glömmer bort. På 1800-talet blev Linné en viktig inspirationskälla för den märklige läkaren och romantikern Israel Hwasser. Det var bl.a. via honom som Linné kom att betyda mycket för den svenska idealismen. Läs mer om Linné och läkemedlenOkänt på Linnés tid.

Litterärt: Linnés skrifter, särskilt hans reseskildringar, kom att betyda mycket för den litterära utvecklingen i Sverige. Detta gäller både vad man kom att anse värt att beskriva och sättet att göra det på. Det finns med andra ord än idag en levande litterär tradition som går tillbaka på Linné. Läs mer om Linnés språk och Linné i poesin – En idéhistorisk resa

Natursyn: På flera sätt kom Linné och den linneanska traditionen att påverka svenskarnas syn på naturen. Det skydd som växter och djur har i Sverige och den kärlek som många känner till naturen är ingen självklarhet. Åker man ned till södra Europa möts man av en helt annan inställning där djur och natur inte tillmäts samma värde som här. Att idka friluftsliv i den omfattning som vi gör är något typiskt svenskt. Ett annat sätt Linné påverkade vår syn på naturen var genom hans arbete med att stärka biologins status som undervisningsämne. Se vidare Linnés natursyn och Bibeltro eller skapelsetro.

Litteratur:
Broberg, Gunnar ed., Linnaeus: Progress and Prospects in Linnean research (1980).

Brusewitz, Gunnar, Carl von Linné: En introduktion till skrifterna (Gidlunds, 1987).

Dal, Björn, Sveriges zoologiska litteratur: En berättande översikt om svenska zoologer och deras tryckta verk (Kjuge, 1996).

Eriksson, Gunnar, Botanikens historia i Sverige intill år 1800 (Stockholm, 1969).

Frängsmyr, Tore ed., Linnaeus: The Man and His Work (Uppsala Studies in Historu of Science, Volume 18, Canton, 1994).

Hagberg, Knut, ”Den linneanska traditionen”, Svenska Linnésällskapets Årsskrift 1941.