Uppsala universitet
Hoppa över länkar
In English

Linné on line arrow Fysikens kosmos arrow Fysikens kosmos, Ordlista

Fysikens kosmos, Ordlista

Alfa-partikel En alfa-partikel är atomkärnan i en heliumatom.
Amorf Amorfa material har ingen ordnad struktur.
Bevarandelagar Inom fysiken har man funnit att vissa kvantiteter bevaras; detta beskrivs av så kallade bevarandelagar. Inom den klassiska mekaniken vet vi att t.ex. energi, rörelsemängd och banimpulsmoment är bevarade storheter. De kan dock omvandlas mellan olika former och omfördelas mellan olika objekt.

En annan kvantitet som bevaras är laddning. Inom kärn- och partikelfysik kan positiva och negativa laddningar förinta varandra men den totala nettoladdningen är fortfarande densamma. Vidare är antalet atomer av en given typ alltid bevarat i kemiska processer och antalet baryoner i kärnfysikaliska processer.

Inom partikelfysiken har man infört ytterligare ett antal storheter (kvanttal) associerade med olika partikeltyper, vilka man tror är bevarade i de flesta processer; som exempel kan nämnas leptontal och baryontal. Det finns dock teorier där vissa av dessa bevarandelagar är brutna.

Cerenkov-ljus När laddade partiklar färdas snabbare än ljuset uppvisar utbredningen av det elektromagnetiska fältet speciella egenskaper. Det bildas en chockfront bestående av Cerenkov-ljus (fotoner). Detta kan jämföras med den ljudbang som bildas när flygplan färdas fortare än ljudhastigheten. Att partiklar färdas fortare än ljuset är dock endast möjligt i ett medium (t.ex. is eller vatten) där ljushastigheten är reducerad i jämförelse med vakuum. Ett exempel på Cerenkov-ljus är det blåaktiga sken som avges från bassänger där man förvarar utbränt kärnbränsle. I detta sammanhang bör det påpekas att sådant ljus inte är farligare än det blå ljuset från din dataskärm.
Elektronvolt, eV energimått som används på atomär och subatomär skala, en elektronvolt = 1.6*10–19Joule
Hadron Partikel uppbyggd av tre kvarkar eller ett kvark-antikvarkpar.
Katalysator Ett ämne som underlättar en kemisk eller kärnfysikalisk reaktion utan att själv påverkas. Detta sker genom att ett av ämnena binds till katalysatorn; tröskelenergin för reaktionen sänks därmed och den andra substansen kan lättare reagera med det första ämnet än om det vore fritt.
Kristall Kristallina material har en ordnad struktur där atomerna eller molekylerna har välbestämda positioner. Kristallina material har också väldefinierade smält- och kokpunkter.
Kritisk massa Den massa hos universum som gör att expansionstakten hos universum kommer att närma sig ett gränsvärde då universum blir mycket gammalt. Om massan hos universum är lägre än den kritiska kommer det att expandera i all oändlighet, och man säger att universum är öppet. Är den större kommer universum att så småningom börja kontrahera, och man säger att universum är slutet.
Kvantkromodynamik Kvantkromodynamik (QCD, Quantum Chromo Dynamics) är den teori vi idag använder för att beskriva växelverkan mellan kvarkar och gluoner. Teorin fungerar i de flesta fall bra, men vid låga energier är den mindre användbar. Forskning pågår.
Myon En "kusin" till elektronen, d.v.s. en partikel med egenskaper mycket lika elektronens. De skiljer sig dock väsentligt åt på två punkter: myonen är ca 200 gånger tyngre än elektronen och den är instabil. Dess livslängd är ändå lång i jämförelse med många andra instabila partiklar. Se även allmänt om leptoner.
Neutralino En hypotetisk partikel som förutsägs i supersymmetriska utvidgningar av standardmodellen. Den är i de flesta sådana modeller den lättaste supersymmetriska partnern till en standardmodellpartikel och därför stabil. Det skulle idag kunna finnas en rest av sådana partiklar från Big Bang, som i så fall skulle utgöra en del av den s.k. mörka materian.
Neutrino En partikel (lepton) som nästan inte finns. Vad som därmed avses är att den saknar elektrisk laddning, den har mycket liten massa eller är masslös och den växelverkar väldigt svagt. Den är dock nödvändig i standardmodellen och har experimentellt påvisats (Nobelpris 1995 till Frederick Reines) trots sin svaga växelverkan. Växelverkan är faktiskt så svag att de flesta neutriner som träffar jorden kommer att gå opåverkade igenom den.
Positron Elektronens antipartikel, dvs. en partikel som har kvanttal motsatta elektronens men i övrigt samma egenskaper.
Solneutrinoproblemet Mätta flöden av neutriner producerade vid fusion av lätta atomkärnor stämmer inte överens med förutsägelser baserade på solmodeller. Flödena är hälften av vad man förväntar sig enligt en standardmodell för solens processer, solcykeln. Detta gäller även om man ändrar solmodellen väldigt mycket. Problemet är olöst alltsedan de första mätningarna av solneutrinoflödet, och kallas solneutrinoproblemet. Idag tror vi att lösningen ligger i egenskaperna hos neutrinerna. Det är en stor utmaning för partikelfysiker idag att utröna om så är fallet.
Standardmodellen Den modell vi idag använder för att beskriva växelverkan mellan fundamentala partiklar kallas standardmodellen. I den ingår den elektromagnetiska kraften, den svaga kärnkraften och den starka kärnkraften. Däremot ingår inte gravitationen och det är en stor utmaning för fysiker att även inkludera denna i modellen.
Svartkroppsstrålning Alla kroppar sänder ut elektromagnetisk strålning beroende på atomernas rörelser. Strålningens frekvensfördelning beror på atomernas energifördelning och är på så vis ett mått på temperaturen hos kroppen. Denna strålnings medelenergi täcker alla möjliga frekvenser, men mest påtagligt för oss är värmestrålning och synligt ljus. Teoretiskt borde frekvensfördelningen följa Plancks strålningslag, men den är endast en god approximation i de flesta fall. Det spektrum som visar bäst överenstämmelse med lagen är den kosmiska bakgrundsstrålningen. En hypotetisk kropp som uppfyller lagen kallas ideal svartkroppsstrålare.
Tröskelenergi Vissa reaktioner kan inte ske om inte de reagerande substanserna är i rörelse relativt varandra, dvs. de har rörelseenergi. Den lägsta energi vid vilken en sådan reaktion är möjlig kallas tröskelenergi.