Cellen – ett levande mikrokosmos?
|
|
Allt som lever består av celler,
från den enklaste encelliga amöban till stora
valar. Cellen består av en mängd olika delar,
med olika funktioner beroende på vilken typ av
cell det är. Det finns celler med och utan cellkärna.
De organismer som har celler med cellkärna kallas
eukaryota. I dessa celler är den genetiska informationen
lagrad i kärnan. |
DNA – cellens styrkod
Cellens
arvsmassa i form av DNA (deoxiribonukleinsyra) finns
lagrad i cellkärnan. DNA är en molekyl bestående
av två långa kedjor av nukleotider som är
vridna runt varandra i en dubbelspiral. Nukleotiderna
består av en fosfatdel, en sockerdel och en kvävebas.
Det finns fyra olika kvävebaser: adenin (A), guanin
(G), cytosin (C) och thymin (T), som hör ihop parvis,
så att A-T bildar ett par och C-G det andra. |
|
 |
|
|
DNA har den unika
förmågan att
den kan kopiera sig själv. Genom att basparen är
unika så kan DNA-spiralen återskapas med
hjälp av enbart den ena kedjan. Tack vare detta
så kan cellen dela sig och därigenom föröka
sig.
DNA styr cellens liv, bland annat styr den framställningen
av proteiner som är nödvändiga för
cellens funktion. |
Under de senaste åren har ett flertal instrument
utvecklade inom främst fasta tillståndets fysik
börjat användas inom molekylär biologin. Till
dessa räknas bla svepelektronmikroskopin, synkrotronljustekniken
och svepspetsmikroskopin.
Dessa tekniker spelar idag en viktig roll för att bestämma
strukturen hos boimolekyler.
I det världsomspännande projektet HUGO (Human
Genome Project) försöker man kartlägga alla
gener i människans DNA.