Uppsala universitet
Hoppa över länkar
In English

Linné on line arrow Fysikens kosmos arrow Mikrokosmos arrow Cellen – ett levande mikrokosmos?

Cellen – ett levande mikrokosmos?

  Allt som lever består av celler, från den enklaste encelliga amöban till stora valar. Cellen består av en mängd olika delar, med olika funktioner beroende på vilken typ av cell det är. Det finns celler med och utan cellkärna. De organismer som har celler med cellkärna kallas eukaryota. I dessa celler är den genetiska informationen lagrad i kärnan.


DNA – cellens styrkod

Cellens arvsmassa i form av DNA (deoxiribonukleinsyra) finns lagrad i cellkärnan. DNA är en molekyl bestående av två långa kedjor av nukleotider som är vridna runt varandra i en dubbelspiral. Nukleotiderna består av en fosfatdel, en sockerdel och en kvävebas. Det finns fyra olika kvävebaser: adenin (A), guanin (G), cytosin (C) och thymin (T), som hör ihop parvis, så att A-T bildar ett par och C-G det andra.  

 

DNA har den unika förmågan att den kan kopiera sig själv. Genom att basparen är unika så kan DNA-spiralen återskapas med hjälp av enbart den ena kedjan. Tack vare detta så kan cellen dela sig och därigenom föröka sig.

DNA styr cellens liv, bland annat styr den framställningen av proteiner som är nödvändiga för cellens funktion.

Under de senaste åren har ett flertal instrument utvecklade inom främst fasta tillståndets fysik börjat användas inom molekylär biologin. Till dessa räknas bla svepelektronmikroskopin, synkrotronljustekniken och svepspetsmikroskopin. Dessa tekniker spelar idag en viktig roll för att bestämma strukturen hos boimolekyler.

I det världsomspännande projektet HUGO (Human Genome Project) försöker man kartlägga alla gener i människans DNA.

Läs mer om