Uppsala universitet
Hoppa över länkar
In English

Linné on line arrow Fysikens kosmos arrow Makrokosmos arrow Galaxer arrow Supernova

Supernova

I en tyngre stjärna som förbränt allt sitt material av de lättare atomkärnorna kommer det att bildas en kärna av järn med mycket hög densitet. Material som faller in mot denna kärna kommer inte att kunna tränga in i den på grund av dess höga densitet, utan det kommer att studsa mot den. När detta sker i större utsträckning kastas stora mängder materia ut i rymden, en supernova-explosion sker. Stjärnor som inte tillräckligt är tunga kommer först att flamma upp och bilda en röd jättestjärna, för att senare slockna. En mindre spektakulär död.


Hubble-bild av supernovan SN1987A med ringar.
 
Rester av en supernova som exploderade för ca 3000 år sedan i galaxen Lilla Magelleanska Molnet.

Ringarna i bilden av SN1987A vet vi idag inte varifrån de kommer. Teorier säger att de kan skapas av strålning som avges från supernova-resten; denna strålning växelverkar sedan med omgivningen och ljus avges därigenom.

Idag är supernovor fenomen som vi har god förståelse för, och vi kan studera ett stort antal i olika faser med moderna teleskop. I historisk tid var det annorlunda. Det var inte många supernovor som kunde ses med blotta ögat eller med de enkla instrument man hade. De togs oftast som ett varsel att en stor katastrof var att vänta.