Uppsala universitet
Hoppa över länkar

Linné on line arrow Linné on lines frågelåda arrow Växterna och djuren arrow Om man ska placera människan i Linnés system, hur skulle det då se ut?

Fråga:

I en diskussion om det finns raser eller inte inom människosläktet så skrevs det om Linnés ”sexual system” Domän, Rike, Stam, Klass, Familj, Släkte, Art, Underart och Ras. Om man ska placera människan i detta system hur skulle det då se ut? Antar att homo är släkte och sapiens är arten men vad finns innan och finns det något efter?

Svar:

Linnés system är hierarkiskt: grupper ingår i grupper som ingår i grupper... Låt oss ta Homo sapiens som exempel. Homo är släktnamnet och har alltid stor begynnelsebokstav, medan sapiens är artnamnet som alltid har liten begynnelsebokstav. Ett släkte kan innehålla en eller flera arter, men i släktet Homo finns bara en nu levande art, däremot ett antal fossila, som Homo neanderthalensis, Homo erectus och Homo habilis. Närstående släkten förs samman i familjer, och släktet Homo ingår i familjen Hominidae, vars släkten förutom Homo är t ex Pan (de två schimpansarterna) och Gorilla (en eller två arter, därom tvistar de lärde). Närstående familjer förenas i ordningar, och familjen Hominidae ingår i ordningen Primates eller apdjur, som i sin tur ingår i klassen däggdjur (Mammalia) inom kretsen ryggradsdjur (Vertebrata). Det finns ännu fler kategorier i detta system än som jag nu beskrivit – men kanske detta räcker? Underfamiljer och överordningar och subtribus.

Vad beträffar systematik under artnivå är många men långt ifrån alla djurarter uppdelade i två eller flera raser (förr ofta kallade underarter). Raser är geografiskt skilda (men ofta överlappande) populationer inom en art, och de skiljer sig åt genom genetiska karaktärer. Människor ser av genetiska skäl olika ut i olika delar av vårt arts numera globala utbredningsområde, och det brukade förr anses att människan skulle vara ett exempel på en art uppdelad i ett antal olika raser. Numera anser man att de genetiska skillnaderna är så små att detta är ett argument emot att det skulle finnas olika mänskliga raser; denna slutsats gynnas av kraftfulla ideologiska önskemål. Orsaken till att människan är en genetiskt ovanligt homogen art är att arten är c:a 100.000 – 150.000 år och uppkom under en ” flaskhals”, dvs passerade ett stadium av så lågt individantal (man brukar gissa på några tusen individer) att en hel del genetisk variation ”slumpades” bort.

Om en art är uppdelad i raser, bär varje ras ett tredje namn. Exempel: arten schimpans heter Pan (släktnamnet) troglodytes (artnamnet). Den schimpans som finns i Centralafrika representerar den form av schimpans som först beskrevs och fick det just nämnda namnet. Den kallas då nominatras eller nominatform och får den vetenskapliga beteckningen Pan troglodytes troglodytes. I östra Afrika lever schimpanser som ser annorlunda ut, t.ex. de som Jane Goodall gjort världsberömda, och de anses vara en annan ras och har fått namnet Pan troglodytes schweinfurthii, medan det borta i Västafrika finns en tredje, Pan troglodytes verus (och om jag inte minns fel finns det ytterligare någon schimpansras någonstans). Bonobon som förr kallades dvärgschimpans är en helt annan art och heter Pan paniscus. Den är inte uppdelad i raser och har därför inget tredje namn.

Arter definieras som populationer skilda åt av en eller annan typ av fortplantningsbarriär. En schimpans och en bonobo kan inte få (fertila) barn tillsammans. Individer tillhörande olika raser kan däremot få barn med varandra.

All systematik har sina oklarheter och diskussioner och inte minst definitionsproblem. Ovanstående är inte fel men här och var lite strömlinjeformat. Det finns komplikationer.

Professor Staffan Ulfstrand
Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet