Uppsala universitet
Hoppa över länkar
In English

Linné on line arrow Linné och ekologin arrow Linné och de ekologiska idéerna arrow Protoekologins utveckling i Sverige

Protoekologins utveckling i Sverige

"Näppeligen kunne vi i Sverige och Finland med mere fiendtligt sinne handtera den dyrbara skogen, än här sker: de se endast på närvarande vinst, och dröma ej en gång om framtiden." Ur Per Kalms skildring av Amerika 1748.

Idéen om en naturens ekonomi togs i mycket liten utsträckning upp av Linnés lärjungar i Sverige. Här kom den linneanska traditionen att domineras av artbeskrivningar, systematik och ett mycket omfattande kartläggningsarbete av Sveriges växt- och djurvärld. Varför så blev fallet är värt en närmare vetenskapshistorisk undersökning. Att så lite vidare forskning om naturens ekonomi gjordes torde bero på flera orsaker, här kan bara några preliminära iakttagelser göras. Linné hade gett regler och visat hur naturen kunde systematiseras, detta öppnade upp för ett tidskrävande pusselläggande. Med vetenskapshistorikern Kuhns termer infann sig en period av normalvetenskap. Både den första och andra generationen linneaner var fullt upptagna med att kartlägga den svenska och utländska växt- och djurvärlden, sökandet efter de mer generella sambanden och lagarna i naturen kom i skymundan.

Även om Linnés protoekologiska idéer, som nämnts ovan, framförallt fick gehör och utvecklades i England så fanns det åtminstone ett par svenskar som också förde vidare denna sida av den linneanska traditionen. Båda räknas bland Linnés främsta lärjungar; Per Kalm och Samuel Ödmann.

I Per Kalms reseskildringar från Amerika finner vi flera skarpa protoekologiska iakttagelser, framförallt om människans påverkan på naturen. Han beskriver hur skogar huggs ned, fåglar utrotas och hur utdikningar förändrat klimatet. Kalm kontrasterar européernas girighet mot indianernas följsamma levnadssätt, precis som Linné hade skildrat samerna som ett folk som levde i samklang med naturen.

Nybyggarnas åkerbruk kallar Kalm för vårdslöst. De avverkade skogen och röjde för odling och utnyttjade den svartmylla som byggts upp under hundratals år. Men efter ett antal skördar var marken utarmad och skördarna blev allt knappare, då övergav man den åkern och röjde en nyodling. Med kunskaper i naturalhistorien skulle ett mer uthålligt jordbruk kunna åstadkommas enligt Kalm, men "jag fann allestädes den Stora Skaparens vishet och godhet; men saknade alt för mycket kunskap och hog, at rätt värdera och betjäna sig däraf.

I sin ungdom var Samuel Ödmann en framstående naturforskare med skärgårdsfåglar som sin specialitet. Han publicerade ett antal noggranna studier i Vetenskapsakademiens handlingar av alfågelns, ejderns och svärtans levnadsvanor. Dessa små monografier överträffade vida tidens typiska artbeskrivningar och utgör genom sin ingående beskrivning av fåglarnas levnadsförhållanden exempel på tidig fågelekologi.

I sitt inträdestal till Vetenskapsakademien skildrade han i Linnés anda de stora sammanhangen i naturen, men tillförde knappast något nytt på den teoretiska nivån. I en av sina psalmer har han också tagit upp temat om skapelsens stora sammanhang: "Han, som håller tingens kedja,Ser till hvarje länk i nåd".